Klassiska

Vaknade för 1 timma och 8 minuter sedan och nu har jag gjort frukost!
Två mackor med ost och paprika och en hallonsmoothie! Mumma! Man får unna sig och ta tid att göra sin frukost när man är ledig. När jag går i skolan brukar jag inte äta frukost alls. Det kan bli en macka och en pucko från skolans cafetria ibland.
Jag kan inte minnas senast som jag och min familj åt frukost alla tillsammans... Jag undrar om det någonsin har hänt. Jo, på min syster student innan hon skulle iväg på sin champagne frukost då gjorde vi det!
Det var väldigt mysigt :) Något som vi verkligen försöker göra är att i alla fall äta middag tillsammans, men det lyckas vi inte heller alltid med på grund av att båda mina föräldrar reser väldigt mycket i sina jobb och det är inte alltid om vi säger så att vi alla fyra är hemma. (vi är ju fem i min familj men bror bor med sin familj i södertälje)
Min syster jobbar också och jag tränar för det mesta så det blir oftast helgerna som vi får umgås.
Kommer speciellt ihåg ett "middagsminne" som vi hade för bara ett litet tag sen.
Min syster hade bjudit hem sin kille för första gången eller han hade varit hemma hos oss innan och jag hade träffat honom men inte mina föräldrar men i alla fall så sätter vi oss alla ner förutom mamma som håller på och plockar lite så tänkte jag driva lite med honom för att se hur han reagerade så jag sa till min pappa: "Ska vi inte be bordsbön?" och min pappa förstog direkt vad jag ville göra så han sa: "Klart vi ska be bordsbön!" Så knäppte han sina händer och slöt ögonen. Min syster kollade surt på mig och pappa men hon sa inget.
Simon som hennes kille heter började kolla lite nervöst på mig och min syster och på min pappa som fortfarande satt med slutna ögon och knäppta händer. Jag: "Simon, vill du börja?"
Simon: "Va? jag? men jag vet inte vad jag ska säga! Jag: "Äh, men säg bara typ "käre gode gud.." och sen tackar du för det som du vill tacka för!" Sen kommer min mamma fram till bordet och hon tittar konstigt på pappa som FORTFARANDE sitter med slutna ögon och knäppta händer och frågar: "Vadå? vad är det vi ska göra? Varför sitter Mats sådär?" Jag försökte ge mamma en liten hint om att vi drev så jag kollade på henne och sa: "Men det som vi brukar göra, vi ska be bordsbön!" Så blinkade jag lite svagt mot min mamma. Men mamma som som vanligt inte förstår skämt sa: "Vadå bordsbön? Det brukar vi ju aldrig göra?"
Och där var skämtet förstört och alla brast ut i skratt och man såg hur Simon pustade ut och så sa han: "Shit, asså.. jag blev lite nervös där. Trodde att ni menade allvar!"
Haha, jaaa stackars Simon men han har vågat sig hit igen efter det, faktum är att han är här nu.
Men nu ska jag duscha ska in till stan snart och möta Fanny!
Hasta la vista baby!